I går gjorde jag världens vurpa ute. Den första och förhoppningsvis den sista! Åkte till goaste Maria och fick en fika med tillhörande frusen ärtpåse att lägga på den enorma bulan som fanns i bakhuvudet. Den var som ett svanägg som ömmar vansinningt....hela kroppen är öm! Idag har det blivit en väldigt lugn dag av förklarliga skäl.
Nu sitter jag i den röda soffan med en god cappucciono och tittar på brasan i kaminen. Min prins är väldigt bra. Han ser till att förverkliga saker som jag drömmer och önskar mig. Ser framemot en låååång härlig helg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar